jag lär mig aldrig något - jag lär ut!
Varje gång blir resultatet lika sorgligt.
Och som det INTE vore nog så fick jag idag ett sk. ÅTERKRAV.
Återkrav från csn, som jag någonstans inom mig visste att det skulle komma.
11 000 lax ska jag punga ut med i slutet av mars. Bara till dem.
Helst vill jag ringa till csn, skratta lite generat i luren och förnöjt förklara att "nu är ni väl lite tidigt ute ändå, första april är ju inte förrän om en månad och det är ju bara då man får luras.."
Hursomhelst. Skrattade bara åt den räkningen, det har ju alltså gått så pass långt.
Slår man ihop denna månads räkningar med nästa så är jag uppe i kanske 35 000
K föreslår att kanske ändra på min livsstil, men det enda jag kan tänka mig att ändra är att möjligen föröka min lön.
Jag kan liksom inte dra in på något.
Det är bara jävligt olyckligt att det blivit såhär nu i februari o mars. Men sen ska det väl ordna sig.
Hoppas jag.
Ska skaffa en budget nu för såna här "små" överraskningar, ifall de skulle bli fler.
Dags att fira (eller : kärlek kärlek kärlek rep. 300. )
Jag är glad!
För första gången sen någon gång innan jag åkte till Thailand är jag ärligt uppriktigt glad.
Glad ner i botten av själ och hjärta.
Åh om ni visste hur skönt det är att det hela har släppt.
Det som pågått så mycket längre än jag själv förstått.
Det har varit några gråmulna veckor, följt av några riktigt tunga.
En energislukande "relation" till någon, alltför många dagar utan mat, många intesovabaraslumra-nätter, många samtal med mamma och desto fler med Marie.
Min lilla fina Marie, om du visste vad dina ord betyder för mig!
Marie har lärt mig be om hjälp, och hon har lärt mig världens bästa mantra.
Senaste nätterna när tankarna snurrat runt för länge för att slutligen trassla in sig i varandra har jag bett om hjälp, och jag har kört stenhårt på mantrat. Tillslut har jag somnat!
Idag skiljer sig egentligen inte speciellt mycket från de senaste dagarna egentligen.
Jag kliver upp och in i en dimma, åker på jobbet där det är kort om personal (as usual ) , jobbar på med de "mina" , är allmänt less and so on.
Jobbar klart, åker ner på stan ( osminkad och ser ut som sju svåra år) träffar Mattan min, florerar runt lite i affärerna och nöjer mig med att endast titta på kläderna, får köpa dem efter nästa lön kanske... , käkar med sällskap och avslutar kvällen på Make Up Store där jag iallafall unnar mig den där guldögonskuggan jag suktat efter länge och även lite annat.
Sen så kommer jag hem, kommer på migsjälv med att vissla, hör stampargrannen och tänker att han poppar för oss båda, läser ett fint mail som gör mig en aning röd om kinderna och inser att jag är GLAD.
Och inte pga något som hänt eller sagts, för det har hänt och sagts roliga, fina och bra saker under hela tiden, men jag har inte orkat bry mig helhjärtat, för upptagen med att bråka med min hjärna.
Jag är glad för att jag är jag, och jag är förbannat bra.
och DET är en jävligt skön känsla!
broke
"note to self - stop doing anything!"
- Homer Simpson.
ja herregud en sån dag, får lön 13500 (pga två veckors semester blev det inte mer )
Har utgifter för 15500.
Det ni!
Har någon en bra lösning på den ekvationen så kan ni tala om det för mig.
Hursomhelst, Frida gav mig ett gott råd:
"det brukar ju alltid ordna sig, det brukar ofta ens föräldrar se till"
"föräldrar" i mitt fall är mamma, alltid mamma.
Och mamma såg till att det ordnade sig, även denna gång.
Thank god för det.
En positiv sak som sker är att utskick om löneförhöjningen kommer snart, antingen i veckan eller nästa.
Kan ju inte gärna bli sämre ?
no one`s gonna take me tonight
Inatt drömde jag och H var ute och åkte på medvinden. Fast jag hade inga skridskor utan åkte på skorna. Helt plötsligt blev isen snö och jag fastnade med ansiktet neråt, upptäcker att det inte är någon is utan turkost vatten under snön. En jäkla sörja som jag hopplöst sjunker ner i. Var helt slut när jag vaknade.
Ungefär exakt precis så känns mitt liv just nu.
Och igår gick jag ut nykter för sista gången. Frågan är om jag någonsin går ut igen, så som man upptäcker att folk på fyllan beter sig.
Större delen av kvällen gick ut på att försöka undvika en påflugen afrikan i pannband och skjorta med djungelmotiv som tyckte vi skulle dansa och absolut inte kunde ta ett "nej"
"LADY LADY - NOW WE DANCE" (tar tag i mina axlar och håret )
"Ehm NO!"
"YES WE DANCE NOW!"
"NO!"
"YES!"
Fick slita mig loss, bara för att hamna i armarna på en sliskig turk.
nåväl. vad är väl en bal på slottet...
inte ett skit - om slottet heter olearys.
Har varit hos mor och träffat alla syskon, beklagat mig över absinthen, fått massage för min onda nacke och sen har jag suttit hemma och spelat riffet på "knights of cydonia" på gitarr om och om och om igen. Min grannar hatar mig förmodligen nu men det är just nu enda sättet för mig att få utlopp för någon form av känsla. Med tanke alla blåmärken och skit som jag orsakade migsjälv i Fredags natt så lär det inte bli nån träning på ett tag.
absinth är djävulens påfund.
Och ja. Jag önskar att det var ett skämt. Men det var det inte.
Igår hade vi AW på jobbet. Jag och M jobbade själva till 21 och skulle därefter "komma ikapp".
Det gjorde vi också. På en kvart hade vi delat på M`s halva flaska absinth.
Vi skrattar och skämtar om att vi förmodligen inte ens kommer hinna in till de andra innan vi däckat.
Det gjorde vi ju visserligen. Jag ser M halsa ur en flaska mintuu sen är han *gone*. Själv hinner jag med allt man gör på fyllan. Jag hinner deklarera att jag älskar folk åt höger och vänster, jag hinner pussas, jag hinner dansa mot en påle, jag hinner gå runt med toalettpapper hängandes utanför byxorna som en svans.
Sen slår det till ordentligt. Klockan är 22:30. Jag ber Jocke ta väl hand om min baginbox, som förmodligen även den var urdrucken, därefter raglar jag hemåt. Jag vet inte hur länge jag höll på, jag vet däremot att jag halkade omkull MINST fyra gånger. Varje gång satte jag mig på höger skinka.
Jag kommer hem. Går och lägger mig. Kliver upp igen. Hämtar en hink. Lägger migpå toagolvet. Vaknar igen av att jag har spytt något rött. Kommer fram till att absinthen orsakat ett blödande magsår på mig ( för det lär ju inte ha varit rödvin iallafall... )
Somnar om. Vaknar. somnar om ( nu i sängen ). Vaknar och tror att jag är döende.
Jo. för imorse var jag verkligen döende.
Så all heder till mig och Martin. sunrise & sunset på 30 minuter!
ghost
Jag är uppväxt i ett "spökhus". En gammal gård ute på landet med dörrar som öppnades av sig själva, fotsteg i trappen på kvällar och nätter, lampor som tändes och släcktes orimliga tider, fönster som slets upp mitt i natta och självklart en farsa som hade en naturlig förklaring till allt, exakt allt. "Det är nog bara muren ska du se"
Ojoj om ni visste hur mycket bisarrt som hänt i det huset och som skyllts på denna stackars grundmur.
Min numera bortgångna vän Maria bodde också i ett "spökhus", mitt i natten väcktes man av rytmiska knackningar (!), i bastun tändes lampan av sig själv och jag minns med en viss rysning längs ryggraden då jag och Maria trotsade våra alldeles för uppskärrade sinnen och skulle titta in i den nersläckta bastun, då marias hund Jessie ställer sig framför oss, stirrar in mot bastun, reser ragg och börjar stormskälla. Mentalt sket jag på mig den gången.
Ikväll har jag umgåtts med Marie, inte helt oväntat kom vi in på ovanstående ämne.
Jag och Marie jobbar på samma ställe, ett ställe som fått mig att inse att det finns mer mellan himmel och jord än vad vi kan se eller förstå.
En del är självupplevt, en del hörsägen, en del får man ta med en nypa salt.
Det senast upplevda är att jag står på plan 3 och handdiskar, plötsligt kommer någon upp bakom mig och skriker till, ni vet som nåt slags skrämselskämt. Jag skrek ( naturligtvis) rätt ut, blir irriterad eftersom jag trodde det var Marie som jävlades med mig
"vafaaan marieeee".
MEN. bakom mig fanns ingen. På hela planet fanns - ingen.
Det ni.
Okok folk kan säkert komma med 300 logiska förklaringar till allt som händer på Lövis, Jag söker också en logisk förklaring till det jag ser eller hör, och mycket går att förklara med hjälp av lite vilja, lite elfel, lite mänskliga faktorn.
Men är det inte några uns roligare att få skylla sina resta nackhår på ett spöke istället för en trasig diskmaskin ?
berg&dalvana
Båda är på samma nivå, han förstår. Säger att han har det likadant. Känns skönt att höra även om jag inte vill att han ska vara ledsen såklart.
"man har ju känt så här massa gånger innan så man vet ju att det det kommer bättre stunder......livet är väl en bergodalbana, men ibland önskar man att dalarna inte var så djupa kanske"
Han säger att det bara är att ta nya tag, jag säger att jag måste ha något bra för att kunna göra det. Han förstår. Har det likadant.
Vad gör man när allt bara känns skit ?
Jag rasar i vikt och gör mamma besviken
Jag kraschar förhållanden och gör pappa besviken
Jag orkar inte ta tag i något och gör migsjälv besviken.
Jag säger allt som det är, vårdepp säger alla. vårdepp säger jag.
Tappa inte kontrollen säger alla. Jag tappar den inte. säger jag.
Jag glider ifrån allt
Vad var jag en gång?
Jag förlorar mitt fokus
Vad drömde jag om?
Jag har lånat av banken
Jag har säkerhetsdörr
Jag skulle aldrig få säga
Att det var enklare förr
Jag ser mig i spegeln
Det är en dålig dag
Är det henne jag känner?
Är det hon som är jag?
yeah well
jag väcks av tfn-samtal imorse 9:30. det är från pappa:
e:..zzz..host...*krax*.... hallåå?
p: TJENARE
e: .... öh... hej
p: hur går det med *** egentligen ?
e:... vem ?... eh....
p: är ni bara vänner ?
e: ... ja
p: inget mer alltså ? *besviken*
e: .. nej....
p: .. ok! vi kan höras sen så får du sova vidare. *klick*
Och DÄR hade han satt nivån på den här dagen.
Nu ska jag få massage för min onda rygg.
Ikväll blir det träna och middag med mattan.
sho
orka.
Han dog en tisdag, jag var 14 och gick inte till skolan den dagen.
Det var rätt väntat att han skulle dö, han hade för längesedan glömt bort vem jag var, liksom resten av mina syskon. Mormor var den sista han glömde vem hon var.
Morfar fick diagnosen Leukemi och gick bort två veckor senare på Östersunds sjukhus. Det var skönt att det gick så snabbt ändå. Han var uppe och virrade runt på avdelningen i början av sjukhusvistelsen men i slutet sov han bara. Förutom ögonblicket han dog, då vaknade han precis innan, tittade på mormor och mamma, kramade mormors hand och drog ett sista andetag.
PGA dagen hälsade jag på mormor idag, Hon blev så glad att hon köpte en bukett rosor åt mig, därefter berättade hon ca 8 gånger hur jag skulle sköta dessa rosor.
Är man 85 så är man.
Idag upptäckte jag att det är skottår i år. DVS jag måste stå ut med ytterligare en jävla dag i februari. Februari är som månadernas Tisdag. Jag hatar tisdagar.
nädu
En bild säger mer än tusen ord.
Thank god att helgen är över.
man of the day
detta ska hädanefter bliva min musik.
I krig och schlager är allt tillåtet.
Två medlemmar ur electric banana band gör en total rip-off på MIKA och går vidare.
Sanna Nielsen gör en total rip-off på Celine Dion och går vidare.
Inte för att jag bryr mig.
Nyskapandets tid är förbi.
Och bitterf*ttan elin är tydligen tillbaka.
Jag är hungrig men allt är äckligt.
Jag vill vara ledig men måste jobba.
Jag vill gå ut och dansa men är inne på bakisdag nr. 2.
Jag vill vara glad.
nygaddad
Per in action.
Elin in pain.
Det var idag det. Återkommer med bild på resultatet men jag är sjukt nöjd!
happy valentines day
PGA baksmällan som råder blri det inget större utlägg om gårdagen/kvällen/natten. Det var roligt, trevligt och som vanligt när jag umgås med marie och malle aningen galet. Ute på G3 var det packat med träningsklädda tyskar och norrmän, i tisha, träningsbyxor, tubsockar och TOFFLOR..
Jag drack mig till sinnes men lyckades ändå på något sätt hamna i framsätet på perkkas taxi och den tog mig hem till Marie efter stängning. Jag och Marie skrålade oss genom östersund och hela lillsjön innan vi slutligen däckade exakt samtidigt efter en portion makaroner.
Lägger upp lite bilder så får ni se och dömma själva.
agent orange
Jag kommer verkligen inte på något alls jag vill ha, och vill jag inte ha det så äter jag det inte.
Mammas råd, min oroliga lilla mamma, var att gå ner på affären för att se vad som jag kunde tänka mig.
Jag gjorde det, och kom hem med två blodapelsíner.
Av allt som finns att köpa på Coop Konsum Frösön så var två blodapelsiner allt jag kunde förmå mig att svälja ner. Så jag köpte dem.
Nu har jag ätit en och kan dra följande slutsats:
1)
skalet på apelsinhelvetet var ca 3 cm tjockt.
När jag skalat den återstod - Ingenting!
2)
Innanmätet på den sk. blodapelsinen är ju för fan GULT.
Det är en vanlig jävla apelsin jag köpt.
Jag har blivit lurad...
snyggaste asset i stan
Det tycks ha varit väldigt mycket fokus på min rumpa idag...
lite dialoger från dagen:
K= kollega
B= boende
( situationen är att kollegan skjutsar den rullstolsburne mannen i en korridor och jag går ca 10 meter framför dem)
B: Henne känner jag igen! Det är ELIN!
K: ja det är alldeles rätt. Tänk att du har så bra syn!
B: När det gäller fina flickor har jag bra syn!
K: hehe
B: och hennes FINA RUMPA skulle jag känna igen PÅ FLERA MEEETEEEERS AVSTÅND!
håhå. får man höra sånt av en nittioåring måste man ju tro det. Tänk så många rumpor man måste ha sett i sitt liv när man passerat 90!
( senare, samma man och jag. Jag sneglar bakom axeln på migsjälv och ser att han spanar in min göt)
E: Haha..SPANAR DU IN MIG ??
B: ....JA... det gör jag..
E: jag ser det!
B: men frågan är, SPANAR DU IN MIG ?
E: hehe Självklart!
B: ha-HA! DET tror jag vad jag vill om, vackra flickor som du har många ögon på sig, och jag tror att även du har ögon på dem.
E: må så vara...
se vad de kan, gammfolket. Hoppet är det sista som lämnar kroppen sägs det, men även förmågan att flirta tycks sitta i in i det sista.
På Fredag ska jag gadda mig. Inte rumpan dock,
minnen och skit
saker och ting börjar röra sig!
Jag är på aningens bättre humör,
Allt känns inte skit längre och det var det väl egentligen inte innan heller.
Igår var jag och fikade hos Annelie hela kvällen. Annelie är bra. Hon bjöd på kakor och bullar och kex och thè.
Jag och Annelie har kännt varandra sen vi gick på kyrkis på det glada 80-talet. Därefter har vi gått samma klass i 12 år och båda är lantisungar.
Vi bodde tillsammans där runt 2002, Annelies farfar bodde på nedervåningen av huset, jag och Annelie på övre våningen. Det hela utspelade sig i Löfsåsen, en liten, liten by mitt ute i ingenstans. Du måste köra igenom 6 km skog för att komma dit. Lite som svartlien..
Annelies farfar hette Nils, han gick dessvärre bort 2007.
Nils var rolig och aningen... speciell.
Jag och Annelie byggde under sommaren ut Annelies stall för att få plats med mina två pållar Herman och Pirrbagubben, samt Annelies två ston. ( ja, du läste rätt, vi gjorde det HELT själva med slägga, hammare och spik)
För att kunna bygga ut boxarna krävdes att vi rensade ut det som Nils under hela sin livstid använt som förråd.
Vi lastade det vi ansåg som skräp på en släpvagn, och Nils i sin tur lastade över det på en ny släpvagn.
" Ska ni kast bort e`henne ?? En alles REKTU`N LÅDA MED SPIK!!!"
( och översatt från jämtska till svenska blir det: "Ska ni kasta bort den här ? En alldeles riktigt låda med spik!!)
javisst, vi hade tänkt slänga lådan med spik. Den hade ju bara legat där ute de senaste 40 åren och spikarna i sin tur ( begagnade) hade rostat sönder. Det var ju väldigt oklokt av oss, och slösaktigt!
VET NI VAD SPIK KOSTAR ???
Men Nils skulle spara han, så han lastade över på sin vagn.
Vagnen stod sedan utanför stallet med en presenning över sig, det blev höst, det blev vinter, det blev vår och sommar igen. Lådan med spik stod plikttroget kvar.
Ett annat minne är då vi om sommaren efter att ha varit ute och ridit både och själva och eventuella hästar svettiga. För att kunna duscha varmt var vi tvugna att be Nils elda lite för att få fram varmvatten. Elda = dyrt!
-"Ska du duscha NU IGEN, duschade du inte i FÖRRGÅR! räck de int om du Blask ta de?"
-"..ja... eh..jag skulle ju helst vilja duscha.."
-"JAHA. *fnys* men då får det inte bli nån lång stund, ingen såndär FEMMINUTERSDUSCH!!"
Det blev många bad i Locknesjön den sommaren.
Om vintern låg det alltid en driva med snö innanför ytterdörren, som dels drivit in utifrån, sedan legat kvar, då det var ungefär lika kallt inomhus som ute. Nils tyckte inte vi hade något större behov av att elda. Själv gick han klädd i helly-hansen dygnet runt."De dug gott"
Sommaren jag spenderade i Löfs gick ut på att sola, supa, bada, rida och ragga.
Det kommer alltid vara min Summer of 69!
slentrian...
Hör jag ett enda GNÄLL sen från de som fått plats där jag önskat så smäller det, och då tänker jag banne mig tjursitta på min plats på boendet. Så barnslig är jag!
Hursomhelst så blir det säkert bra ändå tillslut men just precis idag suger det.
Idag suger allt.
Jag är en rastlös person tydligen, och just nu händer inget. Allt, exakt allt, hände inom loppet av typ tre månader.
Min förhållande tog slut, jag träffade nån ny, det tycks också ha tagit slut, jag kraschade bilen, jag bytte lägenhet, jag blev sjukskriven, jag drog till thailand och kom hem.
Där tar det slut.
Har allt som ska hända för ett år framöver redan hänt eller vadå ?
Jag är bitter! Skitbitter. Jag är så bitter så jag tänker inte ens citera Robert Gustavssons imitation av Tony Richardsson. Jag tänker inte ens göra mig ironisk över det. Kalla fakta bara!
Träffar jag inte en ny kille så måste jag antingen flytta eller byta jobb.
Något måste hända.
Jobb jag kan tänka mig:
1)maffiaboss
2)statschef
3). inget mer
Män jag kan tänka mig:
1) johnny depp
2) jude law
3) per moberg (!!?)
4) vadsomhelst 01:45 Lördag natt.
Platser jag kan tänka mig:
1) frösön
2) ancapulco
Ballan !!
lägger upp en bild på en fin liten tjej som gör mig sååå glad just nu iallafall.
mosters godbit.
joråsåatteh
Inatt:
En 1 meter långx1 meter bred Pojke, iklädd endast en vit t.shirt står vid sängkanten och stirrar på mig.
När jag stirrar tillbaka rör han sig ryckigt ut genom dörren.
~*slut* ~
Frågor:
1) vad vill han mig ?
2) proportionen på pojken ? vad vill den säga ?
3) VARFÖR endast t-.shirt ? Har jag blivit pedofil ?
Måste ta en till tradolan ikväll när jag lägger mig så jag kan få veta fortsättningen på denna spännande historia!!
ett dygn i klövsjö
Jag liksom ba älska när en fjortonåring ska berätta för mig hur jag ska ta hand om minsta systerdottern, när jag ska stänga av tv`n, när det är dags att kliva upp, vad jag borde äta till frukost, hur mycket jag ska väga i förhållande till min längd etc etc etc. Jag är ju liksom ba 26 !!!
Tur att hon vet exakt allt så man slipper tänka!!!
Nä huvva.. men jag lär ju ha varit snarlik henne när jag själv var i samma ålder. Det som slutligen fick tyst på kaxet var när vågen bevisade att hon väger två kg mer än mig.
Hon: ASSÅ GU, DÅ VÄGER DU FÖR LITE. DU SKA BA VÄGA SIOSÅ MKT OM DU ÄR SIOSÅ LÅNG
Jag: Ser jag sjuk ut eller ?
Hon: nä ?
Jag: Nä precis. Jag väger perfekt!
Hon: ...
Haha. jag kan bara inte sluta droppa dialoger där hon är inblandad. Hon är så härlig ibland
Hon: Är vi hemma till 20 ? det är skotertävling då
P: ...
Hon: ÄR VI DET ELLER ?
P: ...ja vene.
Hon: ASSÅ SVARA RÅ ! ÄR VI HEMMA TILL ÅTTA. JAG SKA VARA HEMMA TILL ÅTTA OCH I STAN DÅ !
P: SLUTA TJATA!
Hon: ASSÅ FAN VA SUR DU E ! jag frågade TYP EN GÅNG!!
Sova i egen säng ska bli skönt, om än något ensamt. Tur jag har stampargrannen!
en rubrik
Åker iaf ut till P snart och blir väl där tills det är dags att dra neråt klövsjö, syster ska absolut se vm-invigningen innan vi kan åka och jag är lite för snål/trött för att ta egen bil så vi lär nog inte vara där förrän framåt 22-23 nångång.
Anyway, inatt lämnade nog de sista resterna av tradolan kroppen vilket visade sig i en rad sjuka drömmar. Jag drömde om stora tarantellor,( ungefär i samma storlek som de gigantiska spindlarna i Zelda- ocarina of time), om poolfester, om kvinnor i Burka och om Ola. Stackars Ola som är så snäll, jag är alltid så arg på honom i mina drömmar. Det här var inget undantag...
Tur jag sov själv iallafall för det lär ju ha snackats en del sömnspråk.
Nu ska jag dricka lite mer kaffe, svälja ner en kåvepenin och fortsätta irritera mig över att vissa på facebook " have restricted privacy settings" så jag inte kan se några foton. ta åt dig erik!
finally...
Ikväll åker jag till Klövsjö och blir förmodligen där till Söndag kväll. Skönt ska det bli.
stackars stackars elin
Tar två tradolan till att börja med, 45 minuter senare har jag allvarligt samtal med toalettstolen, då det kanske inte är så klokt att ta två tralala efter att ha satt i sig en karta panodil + 7 ibumetin.
usch usch, blev till att återgå till de "vanliga" värktabletterna igen, trots att de inte tar bort all värk. Tradolan ger mig inget annat än hallucinationer ändå. Och baksmälla dagen efter.
IDAG fick jag iallfall komma till tandläkare, som konstaterar en död tand och en smärre var-infektion....how nice. Hursomhelst känns det lite lite bättre nu efter att ha varit där, men det var tydligen bara början av fyra besök.
Har inte speciellt ont längre men fortfarande feber och ser ut som en fullproppad hamster i ansiktet. Så det blir nog ingen vm-invigning för elin imorgon =(
logiskt.
Hej jag heter elin, mitt liv är som ditt
vet inte om du sett det, men de liknar mitt shit
för jag ser allt svart på vitt, alltid missnöjd med nåt
grubblar över saker som jag nog aldrig förstått
deprimerad mellanåt, de jag bär på e svårt
jag tycker synd om mig själv när jag jobbar för hårt
lovar o inte håller det, som driver mig finns där
jag gillar dom som delar mitt synsätt o flyger i min sfär
kanske tappat det helt, spelat för många spel
målat in mig i ett hörn, fått en törn
det är då jag hatar mig själv, och kommer på det
för jag har ingen jävla aning om vafan jag håller på med
Det är så logiskt, alla fattar utom du
du har inte en aning, du har inte en aning, aning
det är så logiskt, alla fattar utom du
du har inte en aning, att jag tänker på dig precis just nu
Avslutar Challengepasset med blodsmak i munnen, men jag spydde iallafall inte den här gången.
Inte varit på ett pass efter krocken så det var skönt att komma igång med det igen, gick bra gjorde det med och nacken gjorde inte ont alls = SKÖNT!
Kondition är dock en färskvara och det fick jag bittert erfara återigen. Mjölksyran gjorde sig påmind redan efter första varvet, ( eller ja okej redan efter första stationen = kålmasken, men det behöver ingen veta ...) Tur att Mattan var med och skrek lite på mig, har en tendens att skärpa mig då.
Hursomhelst var det kul att återse Per igen.
Imorgon = sovmorgon, såvida jag inte blir inbeordrad. Man vet aldrig...
Därefter ska jag nog ta en sväng på stan för att se om det finns nåt jag kan köpa som jag förmodligen inte alls behöver. Kanske spana på nån snygging. Kanske inte.
so long.
hm.
... sen så tänker man om.
dilemma
Är i valet och kvalet var jag ska spendera nästa helg.
Antingen Stugan ( bilden ) och mysa med la familia.
Eller i stan med vm-invigning och utgång.
jelp!
söndag
skön söndag.
Lyckades sova till 11:00, vilket jag inte gjort sen innan jag åkte till thailandet.
Det behövdes nog i vilket fall som helst.
Jag och Mattan har varit ute på en kick-ass promenad. Till lillänge för att titta på en TV till Mattan. Jag lyckades få tummen ur och köpa ytterligare en scartkabel, något jag laddat för att öra i tja.. två år ?
. 129:- kostade den mig hursomhelst. När vi senare kom in på coop sålde de scarts för 49:-. så ja... man kan ju inte få allt. Dessutom säger Lars att det är skillnad på sladd och sladd... Får väl tro honom i den frågan då.
På coop köpte jag melonjuice. Och döm om min förvåning när den även smakade melon. Jag har liksom alltid tänkt att allt vad juice innebär ska smaka apelsin. Man lär alltså så länge man lever... helt enkelt.
Vägen tillbaka tog vi via det sexiga industriområdet Odenskog och vidare förbi Söder. Jag fick ont i höfterna som en gammal kärring. Jag tänkte ett tag att det kanske var artos eller nån annan reumatisk sjukdom som innebär att jag snart måste operera in en ny höftkula eller två. Men Mathilda är så klok, hon förklarade att det nog berodde på att jag sällan ( aldrig ) stretchar. Jag blev lugn igen. Stretcha är det nya svarta. Jag börjar imorgon.
Hursomhelst är jag sjukt nöjd med dagens lilla äventyr, även om det tog ett par timmar på soffan framför halvkeff reality-tv och några nävar chips att återhämta sig. Väl värt!
tack!
ja tvoi sluga
jag är din slav!
,,
skoja !
Eftermiddagen och kvällen bjöd på familjesamkväm av sällan skådat slag. Lyckades träffa alla syskon, alla syskonbarn och alla föräldrar.
Hos mammsen blev det fika, gitarrplink och pirat-ön. Jag och syrran hade battle över vem som hade värst räkning, hon vann. Inte ens min mobilräkning kunde slå hennes elräkning. Så var det med det då. ALDRIG får man ha roligt...
Hos pappsen bjöds det pizza, kaffe och conan barbaren. Hann även träffa lillebror i cirka tio minuter. rekord!:
e: "var är du ?"
o:" på stan"
e:" vad har du gjort ? "
o:" varit på stan..."
... så informativ han är, min älskade bror !
Nu behöver jag inte träffa dem på ett par veckor, och det är nästan lika skönt det.
Imorgon blir en elin-dag och det ska bli riktit skönt. Fixa här hemma och kanske träna lite.
Mobilen ligger ljudlös i köket och där får den stanna tills jag känner för att vara anträffbar igen.
äntligen hemma
Haft kanske 10 larm inatt, från samma person. Och varje gång måste jag vakna, klä på mig och gå och se vad han sysslar med. Och varje gång ber han mig "gå i graven"," dra åt skogen" etc...
vid 04:45 har vi följande dialog:
-: ÖPPNA RÅ!!!
E: Det är NATT nu
:- DET ÄR MORGON !!!!!!!!!!!!!
E: NEJ! DET ÄR NATT!!
-: JAG TÄNKER KLIVA UPP!!!
E: NEJ DET GÖR DU INTE. DU GÅR OCH LÄGGER DIG NU!! Det är FORTFARANDE MÖRKT UTE!
-: DET SPELAR INGEN ROLL!!! DET ÄR MORGON!
E: NU JÄVLAR GÅR DU OCH LÄGGER DIG GENAST!!!!!!!!
-: JAG SKA FLYTTA HÄRIFRÅN SÅ JAG SLIPPER SE DIG!!!
E: JA JAG HOPPAS JAG SLIPPER SE DIG MED!
*slam* ( dörr som smälls igen )
ååååhhh.. mitt humör är inte världens underbaraste under den här tiden på dygnet. INte han heller. Det är det å andra sidan aldrig.
Har haft lite kontakt med ägaren idag igen, hon vill att jag ska ta en av Sashas valpar istället. Men jag vet inte om jag har tiden som krävs för en valp. Kan ju inte gärna ta ledigt mer nu heller. Vill gärna spara semesterdagarna, de få jag har kvar. Samtidigt som jag så gärna vill ha en och mysa med nu när vårvintern närmar sig.
suck.
fuck off
NÄE vad ledsen jag blir nu.
Här har man gått och peppat och fixat och grejjat för den där hunden. Och pratat med hennes ägare hela kvällen eftersom jag skulle ha åkt dit och hämtat henne imorgon.
Och NU, 23:45 får jag ett sms där hon skriver att de ändrat sig.
TACK!
tillbaks till skitlvet.
fyfan vad jag hatar oserösa människor!
jag bara undrar, när ska JAG få vara med i fångarna på fortet ?
räknade just ut att jag gjort 61 arbetstimmar på 5 dagar.
Känns både och,
Bra med tanke på att telefonräkningen från bl.a thailand damp ner idag. Tung var den. Så pengarna behövs ju. Tydligen.
Dåligt med tanke på att jag missat mycket socialt umgänge med både vänner och syskon.
Inte träffat varken lillebror eller lillasyster på över en månad. Illa!
Bara hunnit träna en gång, och det var i Onsdags eftermiddag. Då var både jag och Mattan så trötta, hungriga och griniga så det blev inte nån nämnvärd träning heller. 30 minuter på crossen sen LITE mage. På en timme hade vi hunnit byta om, träna, duscha, byta om igen, sminka oss och en halvtimme senare hade vi även hunnit käka varsin GI-tallrik på PAUS.
Och O. då ? Vart har han tagit vägen ? *poff* borta...
Hmm, undrar om jag verkligen lever. Jag kanske har blivit ett spöke. Jag kanske bara TROR att jag finns, ungefär som i filmen Ghost med Patrick Swayze, eller the others.
Fast då skulle väl inte jag kunna sitta vid msn nu... eller sitta på nattjobb på Petunikan.
Hmm nåväl. Imorgon åker jag till Kramfors och förhoppningsvis har jag med mig en sasha hem.
Hon har verkligen tagit sig an mitt hjärta, och ändå har vi inte träffats än. Får se hur det blir imorgon. Är nästan lite nervös fast självklart mer glad och uppspelt. Kommer nog bli svårt att somna inatt, trots att jag är rejält trött nu.
Dagens roligaste larm lät iallafall såhär;
E= JAG
B= gubbe
E: HALLÅ!
B: ja.. hallå! Hej!
E: ville du något ?
B: Linda hon Hajar hon!
E: ...jaha
B: ...Kanske du med!
E: eh... ja.. ?
B: Ja....bra! Hejdå!
E: ..
