elinoise

Hej jag heter elin, mitt liv är som ditt
vet inte om du sett det, men de liknar mitt shit
för jag ser allt svart på vitt, alltid missnöjd med nåt
grubblar över saker som jag nog aldrig förstått
deprimerad mellanåt, de jag bär på e svårt
jag tycker synd om mig själv när jag jobbar för hårt
lovar o inte håller det, som driver mig finns där
jag gillar dom som delar mitt synsätt o flyger i min sfär
kanske tappat det helt, spelat för många spel
målat in mig i ett hörn, fått en törn
det är då jag hatar mig själv, och kommer på det
för jag har ingen jävla aning om vafan jag håller på med

Det är så logiskt, alla fattar utom du
du har inte en aning, du har inte en aning, aning
det är så logiskt, alla fattar utom du
du har inte en aning, att jag tänker på dig precis just nu


Avslutar Challengepasset med blodsmak i munnen, men jag spydde iallafall inte den här gången.
Inte varit på ett pass efter krocken så det var skönt att komma igång med det igen, gick bra gjorde det med och nacken gjorde inte ont alls = SKÖNT!

Kondition är dock en färskvara och det fick jag bittert erfara återigen. Mjölksyran gjorde sig påmind redan efter första varvet, ( eller ja okej redan efter första stationen = kålmasken, men det behöver ingen veta ...) Tur att Mattan var med och skrek lite på mig, har en tendens att skärpa mig då.
Hursomhelst var det kul att återse Per igen.

Imorgon = sovmorgon, såvida jag inte blir inbeordrad. Man vet aldrig...
Därefter ska jag nog ta en sväng på stan för att se om det finns nåt jag kan köpa som jag förmodligen inte alls behöver. Kanske spana på nån snygging. Kanske inte.
so long.