elinoise

Inatt drömde jag och H var ute och åkte på medvinden. Fast jag hade inga skridskor utan åkte på skorna. Helt plötsligt blev isen snö och jag fastnade med ansiktet neråt, upptäcker att det inte är någon is utan turkost vatten under snön. En jäkla sörja som jag hopplöst sjunker ner i. Var helt slut när jag vaknade.
Ungefär exakt precis så känns mitt liv just nu.

Och igår gick jag ut nykter för sista gången. Frågan är om jag någonsin går ut igen, så som man upptäcker att folk på fyllan beter sig.

Större delen av kvällen gick ut på att försöka undvika en påflugen afrikan i pannband och skjorta med djungelmotiv som tyckte vi skulle dansa och absolut inte kunde ta ett "nej"
"LADY LADY - NOW WE DANCE" (tar tag i mina axlar och håret )
"Ehm NO!"
"YES WE DANCE NOW!"
"NO!"
"YES!"

Fick slita mig loss, bara för att hamna i armarna på en sliskig turk.
nåväl. vad är väl en bal på slottet...
inte ett skit - om slottet heter olearys.


Har varit hos mor och träffat alla syskon, beklagat mig över absinthen,  fått massage för min onda nacke och sen har jag suttit hemma och spelat riffet på "knights of cydonia" på gitarr om och om och om igen. Min grannar hatar mig förmodligen nu men det är just nu enda sättet för mig att få utlopp för någon form av känsla. Med tanke alla blåmärken och skit som jag orsakade migsjälv i Fredags natt så lär det inte bli nån träning på ett tag.