Farväl husfrid
Liam har ju de senaste dagarna verkligen inte gjort annat än ätit och sovit. Har knappt sagt ett enda pip, och vid något tillfälle beskrev jag det hela för någon som "oroväckande lugnt". Liam måste ha hört vad jag sa och kanske tagit det lite väl bokstavligt, för igår eftermiddag tänkte han lugna sin nerviga morsa genom att helt enkelt tala om att allt var helt okej, heeelt okej! Dvs han SKREK som besatt från 18 till 01.
HUJEDA MIG säger jag bara! Det enda som dög en aning var ju att äta, och efter att ha ammat i princip konstant i sju timmar kände jag mig en aning mör...
Jäkla magknip!
Menmen, nu vet jag att det inte är något fel på min son, han har fortfarande förmågan och orken att skrika. Bara det att han helt enkelt är en väldigt lättsam och snäll liten bäbis, såvida inte magen krånglar då dvs...
Lägger in en bild på en nybadad och nöjd Isbjörnsunge!
