jag lär mig aldrig något, jag lär ut...
..är ett motto jag länge levt efter som jag funderar på att skrota!
För det är inte första gången jag vaknar upp påklädd med en hink brevid sängen.
För det är inte första gången jag konstaterar "där lärde jag mig allt en LÄXA. ingen mintuu efter 01:45"
För det är inte första gången jag kallsvettig och skakis granskar saldobeskedet på visakortet, alltid med ett öga stängt, så chocken inte ska bli för stor.
För det är inte första gången jag inte oroar mig för hur jag ska komma in på krogen, utan snarare är bekymrad hur jag ska ta mig ut därifrån.
För det är inte första gången jag står och, enligt migsjälv, "underhåller" personalen på subway 02:10.
För det är inte första gången jag på samma sätt som jag granskar mitt saldo på kortet, granskar utkorg för sms och utgående samtal på min mobil.
Kanske är det nu dags, vid 26 års ålder, att ta tag i sitt liv.
Kanske är det nu dags, vid 26 års ålder, att lära sig den där läxan.
Kanske är det nu dags, vid 26 års ålder, att inse sina begränsningar.
