elinoise

I skrivande stund är jag inte på något vidare humör. Hos barnmorskan idag bekräftades väl det jag egentligen visste - ungen ligger inte alls som han ska, så nu blir det remiss till förlossningen för vändingsförsök i början av nästa vecka!
Vändningsförsök går ut på att läkaren hjälper bäbisen att vända på sig genom att trycka på magen. Det fungerar i 50 % av fallen, men risken att de vänder sig tillbaka är rätt stor, och en del vill inte vända sig alls, trots hjälp utifrån.
Skulle han placera sig i säte blir det ytterligare ett ultraljud för att mäta huvudets storlek, och sen en bäckenröntgen för min del för att se om en sätesförlossning är möjlig. Därefter kommer man överens om hur man vill ha det gällande vaginal sätesförlossning eller planerat snitt.
Men min UNGE har ju varken placerat sig med ändan eller huvudet neråt, och med tanke på att han fortfarande snurrar runt har jag svårt att tro att vi kommer få ett lyckat vändningsförsök. Känns även som att INGEN lyssnar på mig när jag säger att han vänder runt ett varv per dag. Min BM fortsatte prata om att det var så kort bit han behövde vända sig så det skulle nog inte bli några problem, men jag vet ju att en kvart efteråt har han ju ändrat läge totalt igen!
GRR!!! Det skulle vara ifall de tryckte ner huvudet ordentligt i bäckenet så han inte kom loss därifrån igen!

USCH vad less jag är nu! Det har tagit mig 8 månader att förlika mig med en NORMAL vaginal förlossning och så ska det strula på slutet när jag äntligen har gjort det!
Det är först nu som jag faktiskt upplever att jag har noll kontroll, och för mig är det ingen rolig känsla!