lördag
Jag glömde det förra året, helt och totalt.
Med följden att jag missade natttåget hem från GBG till ÖSD och därmed även arbetspasset på Petunikan som jag ahde dagen efter.
Jag och dåvarande pojkvännen hade varit ute i slottsskogen hela dagen, lagom blåsta som vi båda är hade ingen ens reflekterat över tidomställningen. Förrän det var för sent.
Förmodligen något jag aldrig kommer glömma och helt klart något att berätta för barnbarnen, om det nu skulle bli några sådana.
Det är Lördag kväll och jag har avklarat ett 7-21-pass utan två möjliga.
Inte ett skit har hänt, det var ett tag dödens uttråkande. Serverat frukost, lunch och middag åt mina fem boende.
Vid bordet säger aldrig något ett ljud, och försöker man skapa en konversation får man ofta bara ett "ja" eller ett "nej" och sen inget mer. Så vi har suttit där, jag och pensionärerna. Tysta som möss och tittat åt varsitt håll.
Eller vadå möss, möss kan ju säkert föra ett jäkla liv. Om de är på det humöret!
Imorgon lär bli likadant, så jag kan ju inte klaga på att jag har ett utslitande arbete.
sovrummet klart.
Så var sovrummet klart då. Såhär blev det!
Ska bara fålla upp gardinerna som är på tok för långa ( ser jag nu tack vare bilden ) men annars är jag rätt nöjd.
Har ju varit halvfärdigt länge, men idag tog jag mig tid och råd att inhandla överkast, pläd, tavlor och kuddar ( allt som syns på bilden m.a.o ) Tack gud för hemtex säger jag, halva priset på allt. Jämt.
Nu gäller det dock att hålla hårt i slantarna som återstår...
Två dagar ledigt var välbehövt helt klart. Hann med både mitt hem och migsjälv på ett sätt jag inte gör när jag jobbar.
Igårkväll kom Anli över på fika, eller ja, fika o fika. Hos mig bjuds inte så mycket annat än thé eller kaffe just nu.
Mycket trevligt, hann uppdatera vad som hänt, sagts och gjorts sen sist ( kärringtjatter enligt herr x )
Och det var ju en del, som vanligt med våra liv.
Anli berättade att en häst sparkat ihjäl en annan häst i hagen på Tanne. En brodd i tinningen. För er som kanske inte är så insatta kan jag berätta att det först och främst är jäkligt svårt att ta ihjäl en häst. Hästar har sin tinning i pannan, och oddsen för att en häst ska kunna sparka ihjäl en annan är typ en på miljonen.
Strange things will happen.
Imorgon kommer herr x på middag. Lär bli nice!
closer.
Vårrus på G och nya himlar under mina ögonlock.
Svårt att finna tid och ro, svårt att sitta still och samtidigt så jäkla svårt att få saker gjorda.
Alltid rycker det någonstans, vibrerar och pulserar. Hjärtat slår så hårt, så fort.
30 000 tankar på en och samma gång och saker och ting som står på spel. Igen.
Nu saktar jag ner, stänger av ett par dagar.
Nu ringer jag honom.
My whole excistance is flaved.
påskhelgen 08.
Myshelg med familjen i stugan där det var fullt hus. Så jag + liten bror och syster fick sova i gäststugan. Skönt, tyckte de. Mindre skönt tyckte jag, vars natt avlösts av deras snarkningar vs. pratande/gormande i sömnen.
Roligats var nog systers upprörda lilla strof runt 01:30: "
zzzz...mummel....OJOJOJOJOJOJ. AKTA SKOTERN! DET ÄR MIN SKOTER!! DET ÄR MIN SKOTER!! DRA! DRA NUUU!!!....zzzzz"
Fick många fina sms och samtal på min lilla svarta. Både från herr X men även från andra vänner coh kollegor. Kände mig rentav populär där ett tag =)
Tydligen blev det för mycket för telia, då de hade SPÄRRAT min telefon för utgående trafik imorse. Why undrade jag och ringde upp de jävlarna, det visade sig att de. återigen, hade gjort fel. Så kärringen på andra sidan luren ordnade det och lovade att min telefon snart skulle vara igång igen. Det var klockan 12. Nu är klockan 20:00 och det funkar fortfarande inte. Morr..
men hursomhelst. Helgen var fin. Rekreation!
glad påsk
Ska bli mys, hela familjen samlad, inkl. lillwilmen, var ju inte igår jag träffade henne kan jag säga.
Lite seg i huvudet, då det blev telefonsnack långt in på småtimmarna inatt. Väl värt iofs.
Glad att det finns en mr. X i mitt liv, så jag är väl lite head over heals pga honom med kanske..
me like!
Även Ola ringde igår för att önska glad påsk, och honom har jag ju knappt pratat med sen vi kom hem från Thailand.
Vi kom in på min absinth-uppelvelse och jag hör lite sarkasm från andra sidan luren
;- Men elin, du kunde inte bara ha lyssnat på MIG ? Du var helt enkelt TVUNGEN att testa det själv också ?!"
-Jo.. jag var ju som det. Och det kommer aldrig hända igen. svarar jag,.
-eller hur...
får jag tillbaka
Nåväl. Nu ska jag leta reda på min mobil som jag drällt runt med på jobbet.
Glad Påsk!
kvällspass..
Hittade en bild här på jobbdatorn från nångång i höstas/vintras. Från jobbet! Vad pigg och alert jag ser ut att vara. Men om jag minns rätt så togs bilden då jag precis håller på att avsluta ett kvällpass och haft en sånhär dialog hela kvällen:
B- "ja och så jobbade jag ju som ***** hos dr ***. Känner du till honom ?"
E:- "näe!!"
B: "Jo han var väldigt duktig läkare. Tysk-den där *****!"
E: "jaså!"
B:" Ja. Jag jobbade ju som ***** också. Hos en dr. *****. Är det någon du känner till ?"
E:- "Näe!"
B" Väldigt duktig och känd läkare. ***** hette han. Han var tysk förstår du!
E: Jaha!"
B: Ja du förstår, jag jobbade när jag var yngre åt en dr. *****. En läkare. Har du hört namnet förr ?
E. Näe..
B: Dr. *****. En tysk man.
E: "jaså...."
B: När jag var yngre jobbade jag som **** åt en läkare
E: Menar du dr ****
B: JA! du känner du till honom!
E: Ja, nu gör jag det!
frisyrkris..
varsågoda!
en bild på "flurfian" och så mattan i bakgrunden.
blogginlägget tillägnas:
och till migsjälv såklart!
Grattis Oskar!
Idag fyller världens finaste lilla bror 17.
Helt otroligt, 17 år liksom. Min bror är fortfarande fem i mina ögon och kör runt på en röd liten Bobby Car i huset.
Är den där långa, vältränade, smarta, roliga och snygga människan verkligen min lillebror?
Ja det tycks så.
Hursomhelst har jag varit där och hälsat på hela eftermiddagen och kvällen. Han fick en stålsträngad plug in baby. Så jag lånade hans nylonsträngade och vi bjöd på en liten konsert framför en förbluffad familjekrets.
Lite nervöst var det t.o.m, tänk att det kan kännas mer okej att stå på scen inför ett hundratal än sitta mitt i ett rum och spela för 8 stycken man kännt hela sitt liv ?
Längesen jag spelade men det är ju lite som att cykla. Det sitter i ryggraden, och efter några fumliga ackord sitter det som berg igen.
<3
korvkonst.
äntligen...
Är mycket nöjd och känner återigen att jag överträffat migsjälv!
Här är resultatet:
För er som inte sett hur det såg ut kan jag säga att skillnaden är markant.
Bordet i sig är ärvt från storasyster som fick ett nytt bord i present.
Det var slitet a`la barnfamilj och i kefft lackat furu.
Har slipat om det och målat skivan svart.
Köket sedan var ett kapitel för sig.
Tapeterna bar färgen "terracotta", en färg som borde ha följt med nittiotalet i graven. Mina små försök till stilren inredning har sett jäkligt löjliga ut pga tapeterna. Mitt kök har helt enkelt varit en källa till migrän.
Har målat om väggarna i vitt och nu inrett i vitt och svart.
Se så tjusigt det blev!
mp3-minnen
Här finns musik från olika epoker i mitt liv, låtar som minner om forna tider, vänner och ex-vänner, ex-pojkar, ragg eller bara löst folk.
En liten lista:
Prince/Purple Rain - påminner om en fling jag hade innan jag träffade L. Vi stod vid baren på olearys och skrålade med i ovanstående visa och jag förkunnade att han var det sötaste jag sett, iallafall den kvällen. Precis när vi skulle avsluta det hela med världens mest lägliga kyss blev vi bryskt avbrutna av en vakt som menade att nu var det stängt och släckt och dags att gå hem.
Han följde mig över bron den kvällen, var en gentleman och lånade ut sin jacka, sen fick han vända och gå tillbaka.
Vi sågs även därefter i nyktert tillstånd, jag kunde konstatera att haninte var fullt så söt som han såg ut att vara genom botten av ett ölglas. Men väl trevlig. Flingen höll i sig över valentines day. Sen rann det ut i sanden och jag träffade L.
LIVE/ lightning Crashes - Påminner på ett bitterljuvt sätt om mitt danska as till ex. Världens bästa kille i alla avseenden fram tills han visade sig vara det största aset på moder jord.
Väl mött Michael Jensen.
Iron maiden/ run to the hills - Påminner om livet runt 01. Jag, Kristian och Annelie umgicks ett tag ohälsosamt mycket med hårdrockare. Det här var i princip den enda låten vi kunde dela med dem. Vi stod på stolar och gormade med, sen gick vi ut på baren Cafeet och dansade natten lång. Jag hade en nykter period så det var ofta efterfest i min dåvarande volvo 480.
Beyonce/Irreplaceabe - Påminner om tiden då senaste förhållandet var på upphällningen. Efter några paus-dagar och alldeles för mycket funderande dök hon bara upp tjejen och sa åt mig att nu jäklar tar du dig i kragen och gör slut. Och det gjorde vi! Och det var det bästa vi gjort för vårt förhållande någonsin.
Praise Cats/ shine on me - Påminner om K. och hela sthlms-gänget. Vi satt i Ivar Lo`s sommaren 06 och muttrade över ett gäng berusade skolungdomar. Helt plötsligt spelar deras bandare den här låten och alla sjunger med, utom vi, som aldrig hört den förr. Jag och K Inledde ett större spaningspådrag och googlade på vad vi trodde kunde vara texten. Det blev många missar, men slutligen rätt. Världens skönaste soul/techno-dänga!
Basshunter/Booten Anna - påminner om min, mattans och Annas resa till alanya, där den spelades dag som natt. Påminner även om det dekadenta levernet som utspelades därnere. enough is enough. Men roligt hade vi.
I sommar kör vi igen, Mattan ;) !
w.a.s.p/heavens hung in black - symboliserar Lars. En vacker människa och en vacker låt. Jag säger inte mer än så.
Blonde Redhead/misery is a butterfly - underbar låt som påminner om en kort romans jag hade med en man vi kan kalla J. Han introducerade bandet för mig. Vi hade något tillsammans som grundades på svartsjuka. Det hela var dömt att misslyckas. Det gjorde det också.
Haddaway/what is love - är mitt livs bästa tid, varma månader 02. Då jag och Anli bodde tillsammans, festade oss igenom en hel sommar och lekte med pojkar. Det var xider, a night at the roxbury och vespor för hela slanten!
skulle lätt kunna fortsätta tills jag använt upp alla tecken för vad somär tillåtet, men timmen är sen och jag misstänker att intresset är halvdant. Det får räcka med 10.
finns så mycket fint på ebay!
och en så passande modell de valt för att visa upp minikjolen sen!!
sobre todo mi tandläkare.
Idag har jag fått det andra fruktade tandläkarbesöket avklarat. Jag är för de som inte redan vet sjukligt rädd för tandläkare.
Så jag har fått en specialsnubbe som heter Bengt. Han är van att ta hand om "såna som mig".
Sist jag var hos Bengt var då jag fått den där härliga infektionen i käken. Mamma tvingade dit mig, jag själv hade hellre blivit så sjuk att jag blivit medvetslös. Då får de göra vad de vill med mig. Men hursomhelst.
Då låg jag och grinade under hela besöket. Inte för att det gjorde så ont egentligen, tanden hade ju som dött och då känner man inte så mycket. Utan för att jag helt enkelt var så jäkla rädd.
Idag tyckte Bengt att vi kände varandra. Jag låg stel som en pinne i tandläkarstolen och glömde som vanligt bort att andas, så Tandsköterskans främsta uppgift var att se till att jag gjorde det.
Bengt försökte skämta med mig tror jag också, men när jag går in i rummet förvrids mitt sinne. Jag hör inget, jag ser inget, all fokus ligger på att överleva besöket, eller att, gud förbjude, inte svimma eller kräkas när jag ligger där med salivsugen i käften.
Dagens besök gick oväntat bra, det enda som kändes var bedövningen som jag krävde att få, trots att Bengt bedyrade att jag inte har någon nerv kvar i tanden ifråga och därför inte kommer känna något.
Fick bara två svimningskänningar, och det berodde mest på min bortglömda andning än ingreppet i sig.
Bengt tyckte jag varit "cool", undrar vad han menade med det, hur brukar jag bete mig annars ? Skrika, Slåss och kasta saker omkring mig ? Själv vet jag inte, jag får alltid en blackout under mina besök där.
Bara ett besök kvar nu och det är inte förrän i slutet av april.
Efter det ska han få dagens ros, Bengan!
tack herr heting
Bilden från dagen.
Kännt mig betydligt piggare idag, tog en sväng på stan med Marie och tog en kaffe på Törners.
På Törners hittade vi en sk. heting. Marie hade läst tidigare att för att få reda på om en kille är intresserad ska man dröja kvar blicken 5 sekunder. Vi testade detta på honom. Rekordet blev tre sekunder sen blev allt så genant att vi var tvugna att lämna stället.
Tack till herr heting för att du delade dagens humor med mig och Marie!
Har iallafall kommit en liten bit med mitt kök. Köpte gardiner och krukor/växter idag. Fick ett ryck och försökte även sätta upp lampjäveln all by myself. Det misslyckades dock och jag fick feber och hosta igen. Det där med att komma tillbaka sakta men säkert från sjukdom har aldrig varit min grej.
Dagens:
gillar: att jag är på bättringsvägen efter snart tre veckors sjukdom! tack gud !
ogillar: EGON! I DEN NEGATIVA BEMÄRKELSEN! såna som mår så dåligt över sig själva att de tror att världen kretsar runt dem! fick ett minst sagt upprivande samtal imorse från en fin vän som fasen förtjänar SÅ MYCKET MER ! Grrrrrrr
önskan: vill vara bra på det där med html. Jag var det en gång. Jag är det inte längre.
Fundering: äta ? eller inte äta ? Det är frågan...
kylskåpets dåliga sida.
Anledningen ? Mitt kylskåp.
Det började egntligen redan på jobbet nu på kvällskvisten.
C lyckades lokalisera stanken i p-rummet till den där stackars glömda biten smörgåstårta som legat i kylen god knows for how long.
Vi slängde den, och jag åkte hem.
Tittade in i min egen kyl, känner samma "unika" doft som på jobbet och inser att den kommer från någon av alla de burkar eller flaskor som står uppradade i kylskåpsdörren.
Inleder en dialog med K på msn om samma ämne.
Man köper en chilisås för att laga mat en gång, sen står 99 % av chilisåsen kvar i kylen i fyra år.
Samma sak med allt annat som förpackas i burk eller på flaska.
Jag behöver någon som äter upp min chili-sås. För jag gör det ju uppebarligen inte själv.
Vi kommer in på ämnet Rhode Island-sås. Jag minns när jag köpte min, och K hade nyligen återfunnit sin, som han inköpte vid samma tillfälle. Det var inte igår kan jag erkänna. Och bådas dressingflaskor står nu kvar i kylen. Använda i princip en gång, därefter orörda. Nu törs jag ju definitivt inte äta av den, och inte heller slänga den. För var slänger man sånt ? Ska jag hälla ut innehållet i vasken ? Gode tid ALDRIG I LIVET. Det vore en ren hälsofara och snarare en uppgift för anticimex, eller CIA.
En gång hade K haft nån form med något i ståendes i sin kyl sålänge att han inte visste vad han skulle göra av det. Det slutade med att han tog hela formen och gick ut i skogen och lämnade den där. Åt sitt öde, eller kanske snarare åt alla djur i skogens öde. Jag hörde ryktas om att södra Sveriges rävbestånd minskade med häften det året.
Imorgon tar jag på mig barriärvårdskläder och tar mig an mitt kylskåp. Sen får mutter-grannen säga vad han vill om att det ligger halvfulla förpackningar slängda i brännbart.
So sue me!
godnatt
söndag
Lite intressant att se, jag tycks ha en jämn liten grupp läsare som är jäkligt bra på att uppdatera, för bloggen kommer upp i rätt många sidvisningar per dag, medan antalet unika besök är runt hälften av det.
Där ser man !
Jag borde ändra länkarna här med, och länka till sådant som borde länkas till, t.ex andra människors bloggar. Istället för Allers förlag...
Dagens irritation är att min lillebror skaffat facebook. Nu när jag gjort mig av med det. Det om något skulle kunna få mig att falla tillbaka, men ICKE. Jag Står Stark!
besöksräknare
Kan någon tipsa om hur man bär sig åt så gör gärna det!
det är mycket nu.
Då var man inne på influensans nionde dag då, och som om det inte vore nog så har det hela övergått i bihåleinflammation OCH ögoninflammation. Jojo. Igår bokstavligen sprutade det VARur mina ögon. Det ni!
Det blev lite för mycket för mitt stackars huvud så idag fick jag sjukskriva mig.
Grattis flunsan du vinner det här slaget, men kriget kommer bli mitt!
Så då var det åter till antibiotika igen då, tycker nyss jag avslutat en kur. Så det blir inget dricka på ett tag nu, igen, vilket är lika bra egentligen eftersom jag varken har tid, råd eller lust att supa.
Just nu känns det som att all världens jävligheter drabbar mig.
Nåväl jag tröstar mig med ingefärsthé och Ben & Jerrys chocolate chip cookie dough, tittar på alla möjliga repriser och tycker förbannat synd om migsjälv.
usch och fy.
elin broström has left the group facebook
Har lånat mammas hus, slipat klart bordet och hunnit måla det två gånger. Passade på att låna tvättstugan också, har dessutom dumpat en hel tvättkorg där ( stryk pensionärspoängen). Fasen jag hade ärligt talat tvätt kvar sen thailand alltså, någon borde skicka "rent hus"-damerna på mig. De skulle nog hitta både ett och annat.
Åkte förbi Haxäng på hemvägen, fanns bara bror och syster hemma men det var väl mest dem jag ville träffa. Vi åt middag och bakade kladdkaka som vi avnjöt framför "du är vad du äter" på tv.
Sen hade jag sån tur att Majsan rensat ur sin garderob, och jag hittade inte mindre än fyra par jeans i utrensat-högen! Älska att vara minst men äldst! Ärva kläder från en 15-åring är inte illa!
Och så den stora nyheten; Jag har av-aktiverat mitt facebookaccount.
Av-aktiverat eftersom jag inte fattar hur jag skulle radera det ens. Facebook tyckte inte om det, man var tvungen att ange en anledning till att man vill avaktivera skiten. Jag klickade i " I do not find facebook useful" och fick genast svaret "You might find facebook more useful if you add more friends blablabla". Jo tjena. Adda mer folk, få ännu mer "vampyr-bett" och mer skit i min inkorg pga superwall och funwall. Nej tack !
Jag vet vilka som är mina vänner och jag behöver knappast facebook för att komma ihåg det.
Ya basta!
frill
Oh I think I do! I definately do!
blend dom
Ja herreminje en sån eftermiddag.
Mattan hade slagit på stort och köpt en gigantiskt men snyggt koksbord och stolar.
För att få hem det krävdes en släpvagn, och för släpvagnen krävdes en bil. Och inte vilken bil som helst utan min bil!
Vi möter upp efter jobbet, åker på k.o.o.l, lastar på möblerna på vagnen och lastar på släpet på bilen. Hinner 100 meter, sen lossnar släphevetet! Och RÄTT IN i kofångaren bak på Carol!
Turligt nog det, så det inte var någon annans kofångare som fick ta stöten.
Hursomhelst, nu behövs ny kofångare, min har numer ett hål. Men det får brorsan fixa.
Efter tidigare omständigheter tar jag inte plåtskador på så blodigt allvar. Bordet klarade sig och vi klarade oss.
Middagen blev pizza på Söder och därefter lite florerande runt bland färger och tapeter i industribyn. Hittade mycket fint till mitt kök, men ekonomin säger sitt och den säger just nu Nej.
Imorgon blir det jobba, sen fixa med bordet och äntligen massage om mina bihålor tillåter det.
dagens tre huvudpersoner:
muppan och mattan
carol
änglahund
Efter att ha sträckläst iallafall halva boken tills ögonen fick skavsår tog jag tag i saker och ting.
Jag ringde csn ( utan att lägga på direkt), fick räkningen uppdelad på tre tillfällen. Det kommer bli tre fattiga månader men behöver iallafall inte ta något lån för att betala den nu.
Jag mailade enhetschefen för att få lönen rättad ( istället för att sitta en till dag och sura över att det har blivit fel och inte säga något om det - massa tider jag jobbade extra i januari som inte var inlagda i systemet = ingen lön för dem) och fick svar på EM. där hon beklagade att det blivit fel, att det var ordnat nu och att lönen för dessa turer kommer på nästa lön.
Jag tog en promenad till stan för att växla in småpengar, när jag väl kom in så upptäcker jag att jag glömt visa-kortet hemma. och utan det gick det inte att växla in några. Så det var bara att promenera tillbaks till Frösön igen. Men solen sken, jag köpte kaffe i badhusparken och spanade på allt folk som befann sig ute på isen så helt ovärd var inte den promenaden.
Och nu sitter jag på jobbet, efter att ha hållit Marie sällskap ett par timmar så var det dags att jobba själv.
Inatt drömde jag att Zeb spökade för mig. Min bror kom och sa åt mig : "din döda hund har spökat för oss hela kvällen". Och mycket riktigt, om man lyssnade på övervåningen kunde man höra det såkallade "newfoundlandsracet". DVS racet Zeb körde efter varje gång man duschat honom. Sladdande klor mot parketten fram och tillbaka i 180. Jag ropade på honom och då blev det tyst, jag ropade en gång till och då kom han nerför trappan. Mina fina bruna spök-björn! När jag vaknade grät jag. Min största kärlek. Och min största sorg. Genom tiderna.
au revoir.
trouble is my only friend ( and he`s back again )
A little bit to much of everything.
Jag är febrig och sinnesslö.
Jobba idag gick väl ändå rätt bra. Jag hann knappt vakna innan det var dags att gå hem igen.
Idag fyller min syster år, jag var där och åt tårta. Hon fick ett matbord och jag tiggde åt mig hennes gamla. Skruvade ner det och packade in det i bilen och körde hem det till mamma. Där ska jag slipa och måla och lacka i veckan. Det kommer bli en svart bordskiva med vita ben. Tror det kommer bli bra, eller vadå "tror". Klart det kommer bli bra, jag har ju sinne för sånt där.
Satt hos mamma och grät en skvätt för allt som händer nu inom familjen. Saker och ting är jobbiga.
Mamma torkade mina tårar och sa att hon kände igen sig själv i mig för alla turer med pappa som är nu.
Hon känner igen sig i mig och jag känner, tyvärr, igen mig i pappa.
Det där med att fly problemen när saker och ting blir för stora, tunga och ohanterliga.
Nej usch nu ska jag gå och lägga mig innan allt blir för privat.
ryck upp mig!
enjoy the pain... ( eller: whatever keeps you going!)
Sen jag "kom ur" min kvasidepp känns det som att någon kämpar jävligt hårt för att jag ska falla tillbaks i den igen.
Efter att jag mer eller mindre via ett samtal blev inbeordrad att jobba imorgon (så nu blir nästa lediga helg den 22 mars. kul va ? ) så ringer pappa för att berätta att min lilla Farmor har cancer.
Bröstcancer och 90 år. Operation om några veckor.
Förlåt mig om jag låter cynisk men hur många extra veckor/månader/år får hon av den ?
Jag ser framför mig slangar, cellgifter, metastaser och dylikt.
Orkar man det om man är 90 år ? Är det inte mer värdigt att få sluta hemma i sängen, hon kanske får ett bättre liv utan operationen också ?
Jag blir ledsen och förbannad för jag VET att det är INTE farmor som har valt att låta sig opereras. Hon har förmodligen veta om den där knölen betydligt längre än alla läkare och framförallt pappa och valt att inte säga något om den.
Så om jag inte ligger sömnlös pga min tillfälligt jävligt risiga ekonomi så har jag ju alltid det där.
Jag är förövrigt sjuk också. Hela februari gick ut på att vara sjuk i någon form, infektionen, deppressionen och nu jäkla förkylning med febernedsättande pills och halstabletter.
I HATE!
Nu har jag verkligen inte mycket roligt att säga om mitt liv. Positivt är att det tackolov är slut på februari och att det kanske väntar en öl-dejt i veckan.
Whatever keeps you going!
